Tjocktarmscancer

Detta ord gör att jag får gåshud. Jag blir rädd för det okända, det jag inte vet mycket om. Mamma har fått det. Hon ska operera bort hela tjocktarmen, kanske även ändtarmen. Usch, cancer. Varför? :(

Mitt liv står aldrig stilla. Det är nåt hela tiden. Är det inte det ena så är det andra. Jag är trött, så pass trött att jag har god lust att ringa till jobbet och säga att jag inte vill att dom ringer på en vecka eller två. Men jag kan inte. Jag har inte förmågan att kunna säga ifrån. Kämpar in i det sista. Jag måste. Jag vill. Jag vill inte. Orken, lusten. Två ord som inte säger så mycket om mig.

En lång dag idag. In till Linköping. Därefter Arbetsförmedlingen och jag har ångest för att jag inte hittar alla papper. Orkar inte leta, rota i källaren. Får se vad dom säger.

Dietisten, var inte glad åt att jag slarvar. Jag fick höra saker som faktiskt skrämmer mig. Ibland måste man få höra det ett par ggr innan man fattar allvaret. En liten sak kan bli förödande.

Idag säger jag blääh och hoppas på ett postivare ordval i kväll eller imorgon...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0