Jaha, denna dag har passerat. Fort har det gått! Låg och snoozade ett bra tag. Ville inte alls gå upp. Drömde sjuka drömmar i natt också, vaknade till nästan panikslagen. Måste ju vara nåt fel på mig. Det har blivit vardag för mig med dessa drömmar, och det känns jobbigt varje gång. Tyvärr, finns det ju inget att göra åt det utan det är bara blunda och hoppas på det bästa.

Idag vid lunch kom Tessan på en kaffe, det såg ut som värsta svinstian här hemma. Ett stort disk med berg och hela diskstället fullt som inte hade plockats in. Kläder lite här och var, ett handfat på toan som bombarderats av damm än en gång.Va mycket skit det blir på kort tid och jag mår dåligt av det!! Jag ser det, jag gör nåt åt det, det kommer mer och så fortsätter det. Sen att man är less på denna lägenhet gör ju att man oftast känner sig helt omotiverad till att ligga på alla fyra och skrubba. Men som tur är så försöker vi hjälpas åt så gott det går och ställer inga krav på varandra. Han jobbar heltid, och jag går hemma höggravid. Man kan se det på olika sätt och det känns skönt att man ändå har en sambo som inte hackar ner på en och tvingar än att vila istället, att jag SJÄLV är otroligt envis och grinig imellanåt är ju bara till min egen nackdel.

Skulle kunna skriva upp en hel lista på saker som känns jobbiga nu, men det är inte roligt att läsa och det hjälper heller inte mig egentligen. På så vis är det skönt att blogga, jag kan ändå skriva vad jag vill, jag kräver inga svar och kommentarerna kan jag lägga åt sidan om jag så vill. Jag skriver av mig, går och lägger er mig, vaknar upp och kan ta dagen med ett litet léende ändå. För hur det än är och även om alla dessa hormoner påverkar mig vissa dar mer än andra så är jag otroligt förväntsfull inför förlossningen. Vi längtar massor här hemma.

Sista gången på föräldraförberedelsen var idag, jag fick många härliga skratt men även en tankeställare på det allvarliga slaget. En del kan man styra över, en del saker inte. Alla har vi olika personliget, olika tankesätt, olika bakgrund och vi gör på vårat egna sätt. Att respektera och kompensera är två ord som har inverkan på mig.

En stöttande sambo i dessa graviditetsveckor är behövligt. Nu är man i vecka 38. Eventuellt blir det en bild på magen imorgon!!