Uppe i varv

Kände mig så slö i soffan, Joel likaså. Så vi borstade tänderna och kröp ner. Fötterna gillade det, kroppen också. Men jag kunde inte slappna av, så gick upp. Så nu sitter jag här och försöker varva ner, framför "World Trade Center". Det är den första biofilmen som Joel och jag såg tillsammans. Det var den kvällen som vi blev tillsammans. Ja vi hade det så mysigt och jag glömmer aldrig när han tog tag i min hand i biosalongen, det bara pirrade i hela kroppen. När vi gick därifrån så gjorde han samma sak. Ja vi hade ju setts innan som kompisar ska jag vara tydlig med. Men just då allt föll på plats.

Den kvällen, kommer jag ihåg som det var igår. Så visst känns det lite extra pirr när jag kollar på den även att den är sorglig.

Vi fick hem en massa fika bröd idag, eller ja så mkt som vi kunde ta emot och fick plats med. Men några påsar av olika sorter iallafall, så vill någon vacker själ komma och hälsa på så har jag något gott till kaffet. Jag får ju inte äta det själv tyvärr, så jag bjuder mer än gärna.

Imorgon är vi uppbokade också. Alvas 1 års kalas. Jag fixade ju present tidigt i veckan så allt är klappat och klart. Joel ska gå upp i natt ifall Ewelyn vaknar, han ville det sa han så jag får sova. Men vaknar jag och känner mig ok så väcker jag inte honom.

Ja, det  här var allt för mig denna Lördag.. Och jag lovar. Bilder kommer inom kort. Jag är så nyfiken själv på att se hur dom ser ut, jag är ju alltid så självkritisk när det gäller mig själv på kort, men det innehåller ju så mycket mer. Ett minne för livet, våran dotter, våran familj ja då får jag faktiskt försöka bortse från hur jag ser ut för att tänk om 10 år när man kollar på dom, då kommer man säga " Gu vad smal och ung jag såg ut" ;-) Visst är det så?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0