Kanske lite starkt att säga att jag ogillar julen och att jag har ångest för den. Jag tycker bara att det är sådant hysteri kring allting. Vad ska man köpa? Vem ska man köpa till? Varför köpa till vuxna människor när det i min mening är barnens jul? Det läggs åtskilliga pengar på julklappar som jag tycker borde läggas på annat. Självklart så ska barnen få sina klappar, man kommer ju själv ihåg hur lycklig och förväntansfull man var :-)

Men det tjatas, hur mycket ska man köpa för? osv osv. Varför inte samla ihop en slant allesammans och göra något för dom. Äta middag ute, åka någonstans. Vad som. Eller varför inte skänka en slant till välgörenhet? Det gör vi såvisso redan varje månad. En liten peng blir mycket i slutänden.

Jag är bjuden att fira jul på tre ställen. Med mamma, hennes Conny och mina bröder. Med pappa och all släkt på hans sida och med min sambos släkt.

Ja ni ser, det är banne mig inte lätt. Hade önskat att vi kunde fira julen här eftersom det är smidigast för Ewelyn. Hon kan lägga sig i sin gosiga säng eller mysa med oss här hemma i soffan.

Jag känner mig splittrad och vore det inte för Ewelyns del så skulle jag kunna jobba hela julen. Låter som jag är världens tråkmåns, men jag vet hur mysigt det faktiskt är på jobbet och för alla dessa vårdtagare som inte har någon anhörig som kommer.

Näe, jag tänker inte lägga en massa pengar på dyra julklappar i år. Ewelyn mår inte bättre för att hon får paket för tusentals kronor och för att man sedan ska leva fattigt hela Januari (har ju en sambo och pappa som fyller då med) . Det är kärleken och tryggheten som är det viktigaste och om hon får tre julklappar istället för tio så blir hon nog lika glad för det :-)

Det går nog ingen nöd på henne för hon är älskad av många :-)

Jag har inte bestämt mig för hur jag ska göra ännu. Kan dock erkänna att jag vill träffa min pappa som har 25 mils bilfärd att åka och inte varje helg han kan komma heller. Vi får se, jag ska fundera och jag tänker göra det som känns bäst för mig och Ewelyn. Och ska jag jobba dagen efter eller kanske till och med natt så tänker jag förnuftigt.

Julen är härlig, den är mysig. God mat och kramar från dom står en nära. Men nae, jag kan inte få bort den lilla dos ångest som den för med sig. Och då vill jag understryka att jag faktiskt har haft underbara jular i min barndom. Senaste åren har det dock varit jobb och åter jobb. Dag som natt. Förutom förra julen.


Det är ju ett tag kvar så jag hinner nog ändra mig flera gånger om. Men jag kan inte trolla. Jag kan inte dela på mig.