På bättringsvägen

Skrev ett ganska långt inlägg igår, men valde att ta bort det. Kanske var det några som hann läsa det ändå. Struntsamma.


Jag har ätit en macka idag, en glutenfri såklart. Annars har jag levt på vatten och blåbärssoppa sen i Söndags. Tjooho!


Har lite mer ork i kroppen idag, men huvudet är dessvärre lite mer åt andra hållet. Har slängt i lakanen från våran säng i tvättmaskin, tycker det luktar svett, kräks och annat smaskigt i denna lägenhet just för tillfället. Ser ut som en bombnedslag. Ja jag tycker det!


Det ska vädras, det ska lukta gott igen ;-)


Har dock valt att vara hemma idag och imorgon är jag ledig och Ewelyn har studiedag. Tanken är att båda orka lämna och hämta på dagis på Torsdag och klara av mattelektionen. Vi får se. Hoppas på mer energi!


Ska försöka komma ut med Ewelyn en liten runda idag också, igår var vi inte ute någonting och jag mår så dåligt över det. Viljan är stark, men orken lite mindre ändå för att ut och gå. Fast nog är jag envis alltid =)


Ja jag vet inte när jag mådde så här dåligt sist. Innan jul vad både Joel och jag dåliga.


Kan heller inte tala för vad det kan tänkas vara som inkräktat min kropp, maginfluensa tror jag inte.


Idag har jag suttit och betalat lite räkningar. Måste invänta lite mer pengar innan allt det andra kan betalas bara.


Alltid lika roligt. Men denna månad ska jag leva snålt. Den enda jag ska unna mig är nytt schampo och balsam sen ska några hundra sparas till ett frisörbesök :-) Ska inhandla gardiner till hela lägenheten början på februari nu med så då går det ju åt en summa...


Joel  har jag såvisso lovat en födelsedagspresent också. Hmm.. :-D


Jag kan bara inte sluta tänka åter igen när jag får slippa all denna skit ifrån f-kassan, af, osv. Så jävla trött på skiten!


Så mycket som man slitit i sina dar (låter som är pensionär) men som man faktiskt kämpat och inte får man det bättre ekonomiskt. En vanlig lön, en lön som kommer varje månad, en lön som är lika stor är det enda jag begär??!


Då skulle vi leva gott här hemma. Inte för att vi lever på vatten och bröd nu, men jag vill ändå kunna bidra med mycket mer..

Inte för att jag önskar mig en diagnos av något slag, eller vara ett soc fall.. Det har jag varit en gång och jag hoppas jag ALDRIG mer hamnar där.

Förstår inte bara hur en del kan kringgå systemet och få bidrag på bidrag utan att behöva göra ett smack. Det är för mig en gåta.


Nu ska jag fortsätta här. Lika bra när orken finns ;)


Och idag fick jag åter igen en tankeställare av min kära mor. Drömmen lever fortfarande kvar och mer och mer blir den starkare...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0