Vill känna..
.. ett lugn...
Men lite svårt när tankarna far åt alla möjliga håll och jag kan ibland känna en värdelöshet, duger jag som mamma, som sambo, som dotter, som barnbarn, som vän..?
Det känns som att man inte räcker till och att hur jag än försöker och kämpar så duger det inte.
Jag vet att det är min dumma självkänsla som sätter sprätt på dessa tankar och jag vet att även om jag ibland överröstas av dom så vet jag att det är fel att känna så.
Jag har hamnat i en negativ spiral och när jag får den där positiva känslan så hoppar jag av lycka, men när dom elaka tankarna kommer så blir jag labil igen.
Dumma dumma mig, jag vet att jag är ond och inte förtjänar att ha dessa tankar om mig själv, men det kan liksom inte hjälpas..
Det kommer liksom ifatt mig och då är jag på noll igen...
Jag är så ärlig som jag kan bli när jag skriver dessa rader, men till 99% så kommer jag få ångest om jag går in på min blogg och läser detta imorgon.
För det är ju inte vettigt egentligen?
Vill att min blogg ska vara positiv, för mig, för andra. Men jag kan inte ljuga för då är jag falsk mot mig själv och andra och att göra sken av att jag ALLTID mår toppenbra känns fel.
Hoppas jag sover bort detta nu och vaknar utvilad, med glädje för det jag har och det jag lyckats åstadkomma för om jag lyssnar till min omgivning så stämmer det inte alls och jag ska inte behöva känna såhär..
Så tråkigt när man påverkas av denna skit för det är inte så jag vill ha det. Det är inte så jag är.
För att skämta till det lite så fick jag utmärkelsen "tänkaren" på mitt konfirmationsläger i högstadiet :) Det ligger nog en hel del sanning i det. För jag är en grubblare helt klart.
Eftersom inlägget hittils har kantats av min kassa självkänsla så vill jag avsluta med vad jag gjort idag.
Vi var och lämnade våran solstråle hos mamma och Conny, sen åkte vi till Nina och hennes familj och fick träffa söta Elliot. Man blir helt betagen när man ser den lilla. Tänk att Ewelyn varit så liten!? =)
Annars har vi inte gjort något direkt. Joel åkte iväg och fotade med en kompis, jag somnade i soffan som en klubbad säl och det behöver jag.
Efter denna helg så hoppas jag på mer energi och när vi hämtar vårat hjärta imorgon så vill jag bara lägga all denna negativ energi bakom mig och inrikta mig på lyckan och kärleken jag har över att tillsammans med Joel kunnat producera denna prinsessa.
Men lite svårt när tankarna far åt alla möjliga håll och jag kan ibland känna en värdelöshet, duger jag som mamma, som sambo, som dotter, som barnbarn, som vän..?
Det känns som att man inte räcker till och att hur jag än försöker och kämpar så duger det inte.
Jag vet att det är min dumma självkänsla som sätter sprätt på dessa tankar och jag vet att även om jag ibland överröstas av dom så vet jag att det är fel att känna så.
Jag har hamnat i en negativ spiral och när jag får den där positiva känslan så hoppar jag av lycka, men när dom elaka tankarna kommer så blir jag labil igen.
Dumma dumma mig, jag vet att jag är ond och inte förtjänar att ha dessa tankar om mig själv, men det kan liksom inte hjälpas..
Det kommer liksom ifatt mig och då är jag på noll igen...
Jag är så ärlig som jag kan bli när jag skriver dessa rader, men till 99% så kommer jag få ångest om jag går in på min blogg och läser detta imorgon.
För det är ju inte vettigt egentligen?
Vill att min blogg ska vara positiv, för mig, för andra. Men jag kan inte ljuga för då är jag falsk mot mig själv och andra och att göra sken av att jag ALLTID mår toppenbra känns fel.
Hoppas jag sover bort detta nu och vaknar utvilad, med glädje för det jag har och det jag lyckats åstadkomma för om jag lyssnar till min omgivning så stämmer det inte alls och jag ska inte behöva känna såhär..
Så tråkigt när man påverkas av denna skit för det är inte så jag vill ha det. Det är inte så jag är.
För att skämta till det lite så fick jag utmärkelsen "tänkaren" på mitt konfirmationsläger i högstadiet :) Det ligger nog en hel del sanning i det. För jag är en grubblare helt klart.
Eftersom inlägget hittils har kantats av min kassa självkänsla så vill jag avsluta med vad jag gjort idag.
Vi var och lämnade våran solstråle hos mamma och Conny, sen åkte vi till Nina och hennes familj och fick träffa söta Elliot. Man blir helt betagen när man ser den lilla. Tänk att Ewelyn varit så liten!? =)
Annars har vi inte gjort något direkt. Joel åkte iväg och fotade med en kompis, jag somnade i soffan som en klubbad säl och det behöver jag.
Efter denna helg så hoppas jag på mer energi och när vi hämtar vårat hjärta imorgon så vill jag bara lägga all denna negativ energi bakom mig och inrikta mig på lyckan och kärleken jag har över att tillsammans med Joel kunnat producera denna prinsessa.
Kommentarer
Trackback
