Om jag bara kunde slappna av, låta ögonen stängas av lugnet och av tystnaden. Om jag bara kunde..

Tänker hela tiden att nu måste jag försöka sova och sluta tänka. Gång på gång så går jag upp, tar ett glas vatten för lite törstig är jag nog, måste kolla i almanackan så jag inte glömt nåt som jag ska göra imorgon, titta på klockan ännu en gång så att den inte springer iväg alltför mycket, borsta tänderna och vice versa.

Hallå John Blund? Hör du mig??! Snälla kom hit och hjälp mig. Jag måste sova nu... Har en viktig dag imorgon eller viktig och viktig har lite att uträtta så måste komma upp skapligt.

Ensamheten och tystnaden tar knäcken på mig ikväll. För att inte tala om denna Söndagsångest. Sämsta dagen på hela veckan. Från det negativa till det positiva. Trots att jag sitter här nu och deppar i min ensamhet så har dagen varit kanon. Joel gjorde maten, vi låg i soffan och myste och hörde regnet smattra mot fönstret. Vi har vilat, hållt om varandra och att höra dessa tre ord i mitt öra "Jag älskar dig" får mig varje dag att le. Tre ord som betyder massor som gör att vardagen känns lite lättare. Om han bara vore här hemma istället för på jobbet så skulle jag vara mycket gladare :)

Sovgott mina läsare. Nu ska denna bloggfia tvinga sig till sängen oavsett om John Blund eller inte hälsar på.