Sjukling

Ursäkta svordomen! Men jag börjar detta inlägg med JÄVLA skit! Har jobbat och stått i i tre dagar. Var hemma i Måndags, men sen tvingade jag mig eftersom jag kände mig lite bättre och körde hårt på jobbet. Idag är jag ledig, imorgon också. Sen har jag ett nio timmars pass på Söndag och jobbar på Måndag igen.

Bestämde en fika dejt med Helene och hennes barn i eftermiddag. Eftersom Joel ändå skulle till Gävle idag med sin svåger så passade jag på att hitta på något när jag ändå var ledig och själv med Ewelyn.

Gick upp i morse, gjorde mig och Ewelyn i ordning, men när jag skulle mata henne vid frukosten så blev jag helt yrslig (igen). Började klökas och sprang fram och tillbaka till toan utan resultat. Matade henne igen, men fick springa varvat med att lägga mig ner på sängen. Trodde helt ärligt att jag skulle svimma och det är skrämmande när man är helt ensam hemma med sin dotter.

Jag brukar inte be om hjälp, det ska ske mycket innan jag tar mig för det. Jäkla stolthet och envishet man har. En nackdel många gånger. Men ringde mamma ifall hon kunde ta Ewelyn ett par timmar så jag fick sova, men hon jobbade, men sen fick jag tag på Joels mamma som var ledig idag. Snäll och omtänksam som hon är så kom hon och hämtade Ewelyn så jag fick vara hemma och vila.

Kunde jag somna.. Nja, somnade till lite då och då.. Men kändes tryggare att hon var med sin farmor och faster än hos mig som inte mådde väl.

Nu är hon hemma och sover gott i sin säng. Joel kommer också hem snart. Så typiskt att det skulle bli såhär idag bara för att han inte var hemma, men man kan ju inte rå för hur man mår (till en viss gräns åtminstone)

Kanske att jag har ett virus i kroppen, att jag anstänger mig för mycket, sover för lite, dricker för lite, stressar för mycket eller värmen som gör det. Jag vet inte. Något är fel iallafall. Ska vila upp mig imorgon.

Halsontet är nästintill borta nu, likaså snoreriet... Har heller ingen feber. Jag ska försöka tänka positivt! Jag måste!

Helene kom förbi en snabbis och lämnade lite saker och kläder till Ewelyn. Vi ska ses en annan dag när jag mår bättre!! Tacka Gud (om han nu finns) för alla fina vänner jag har! :) och andra nära och kära som bryr sig och ställer upp!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0