Vikt

Jag gick upp cirka 17 kg under graviditeten. Något som jag mått dåligt över, speciellt efteråt när det enda jag kunde ha var leggings eller mysbrallor, som jag skrivit tidigare här i bloggen så trivs jag bäst i det, men det är frusterande att inte ha kunnat få på sig sina byxor.

Efter Ewelyn kom så har jag inte fokuserat på att försöka gå ner i vikt, jag tänkte bara ta promenader och inte äta så mycket socker i veckorna. Sista tiden har jag fuskat någon gång i vardagen, då man tagit en fika med en kompis eller varit bjuden någonstans. Med tanke på att jag ammade i nästan fyra månader så har jag ätit och levt utan att direkt tänka på någon viktnedgång. Men jag ska inte sticka under stolen med att jag vissa dagar tänker mer på hur min kropp ser ut än andra, vissa dagar känns det som det kvittar och man är kort och gott nöjd med sig själv. Det är för mig en känslomässig berg och dalbana och det är sällan, ytterst sällan som jag faktiskt kan stå framför spegeln och tycka att jag ser bra ut.

Jag har aldrig gillat det här med bantningskurer, om jag hade lyckats någon utav av dom få gångerna som jag testat så skulle jag ju säga det motsatta. Jag tror på det med att motionera och äta rätt. Det är två ganska enkla saker, men som man inte alltid lyckas följa.

Jag känner mig glad just nu. Inte ställt mig på vågen på ett par veckor och jag väger ett kg mindre än jag vägde på inskrivningen. Tjohooo! 61, 7 :-)

En del säger att det syns, men bäst känner man ju själv. Kroppen är inte densamma, jag har bredare höfter, större rumpa, en sladdrig mage, bristningar ja gu vet vad. Så visst märks det att kläderna inte sitter som dom gjorde innan. Det är lite ledsamt.

Jag har funderingar på att kanske börja ändra min diet, nej inte banta men äta mycket mer frukt och grönsaker, som jag älskar, men det köps inte hem så ofta. Varför? Vet jag inte för vi båda tycker om det.

Nog om vikt och min kroppsuppfattning... (för denna gång)

Som vanligt så skriver jag ju för min egen skull och ingen annans, den som vill läsa får läsa. Den som vill kommentera får gärna göra det. Både negativ och positiv kritik :-)



Det är såhär jag känner mig vissa dagar när jag står framför spegeln...


För att inte vara alltför negativ så fick jag ju två komplimanger idag, av Joel som tyckte att jag blivit smalare och Linda som sa samma sak. Varför kan man inte få det inpräntat i skallen?

Istället för att lägga energi på att man känner sig tjock så borde man ju klappa sig själv på axeln och tycka om sin kropp. Jag ska intala mig det oftare, lika ofta som jag skriver här på bloggen hur missnöjd jag är med den :-)




Kommentarer
Postat av: Anonym

Om du väger 61 kilo efter klämt ut en unge, så ska du bara vara en sak! Glad =)

Kan ju iförsig förstå att det kan vara svårt att acceptera att kroppen förändras efter en graviditet. Men tänk istället på vad du fått utav det : )

2010-02-12 @ 09:11:44
URL: http://idaskold.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0